We have visited three differnt schools in Bungoma and all of them are a lot different than a school in Sweden. Public school have over 100 students in each class, in Sweden we think a class with 30 student is to much. They do not have school desks in all classroom, the students sit on the floor.
In private school there a less students in each class but the lack of material seems to be the same, very old books, if any, to little writing paper and so on. But the way they teach is also very different from Sweden, most time the teacher stand in front of the class and lecture. Even the small children sitt in classroom and are teached almost the same as the older students. In sweden we have a lot more time for individual work for the students.
In high school it looked a bit more like in Sweden with individual work and work in groups. And the computer room in high school was very up to date, a lot better than what I thought it should be.
Vi har besökt tre olika skolor, alla är väldigt positiva och vill visa upp sin verksamhet och när man jämför med Sverige är det som en ouppnåelig dröm för dem att få en verksamhet som liknar det vi har.
Public school
Abikadir går på en Public school och i hans klass är det 109 elever, nästa klass vi var inne i hade 115 elever, det är den storleksordning det är på klasserna i årskurs 1-9, primary school har mindre antal elever men forfarande betydligt fler än i Sverige. På skolan går 2800 elever i 32 vanliga klasser (med barn i åldern 7-16 år) och 6 förskoleklasser eleverna är upp till 16 år.
Skolväskor och matsäckar för skollunchen ställer man i skuggan utanför skolhuset.
Abdirizak klass med 109 elever.
En annan klass med 115 elever som satt i skolbänkar för att de hade prov.
Förskolebarn uppställda på led utanför sitt klassrum.
Lärarrummet.....
Lunchen såg ut som en mugg med välling.
Abdirizaks lärarinna som visade oss runt på skolan.
Vi besökte även den privatskola där de flesta av Bonayas barn går.
Vi hälsar på Zamzams klass och jag förklarar vilka vi är.
Zamzam håller lektion....
Zamzams klass, detta är en privatskola med få elever och hög standard jämfört med den allmänna skolan.
Sedan gick vi till Sofies klass där hon också fick visa oss vad hon kunde.
Och en bild från Sofies klassrum.
Sedan till lille Bosie och hans klass.
Lite mer om det vi skulle kalla förskoleklassen, Gunilla var intresserad av hur de arbetade så vi var där större delen av eftermiddagen och fick en bra kontakt med deras lärarinna. Pedagogogiken skiljer sig en hel del från i Sverige, men det får Gunilla utveckla.....
Efter lunchrasten skall de minsta barnen sova.
Gunilla visar hur en svensk förskola ser ut.
Mattelektion.
Gunilla berättar en saga.
Alfabetsträning.
Vi besökte även Namachanja High school där Abdullah går.
Abdullahs lärarinna och några klasskamrater.
Abdullah längst bort har slarvat med klädseln idag.....
Jag blev imponerad av skolans datasal.
En annan klass vi tittade in till, skolbänkarna har väl sett sina bästa dagar.
In private school there a less students in each class but the lack of material seems to be the same, very old books, if any, to little writing paper and so on. But the way they teach is also very different from Sweden, most time the teacher stand in front of the class and lecture. Even the small children sitt in classroom and are teached almost the same as the older students. In sweden we have a lot more time for individual work for the students.
In high school it looked a bit more like in Sweden with individual work and work in groups. And the computer room in high school was very up to date, a lot better than what I thought it should be.
Vi har besökt tre olika skolor, alla är väldigt positiva och vill visa upp sin verksamhet och när man jämför med Sverige är det som en ouppnåelig dröm för dem att få en verksamhet som liknar det vi har.
Public school
Abikadir går på en Public school och i hans klass är det 109 elever, nästa klass vi var inne i hade 115 elever, det är den storleksordning det är på klasserna i årskurs 1-9, primary school har mindre antal elever men forfarande betydligt fler än i Sverige. På skolan går 2800 elever i 32 vanliga klasser (med barn i åldern 7-16 år) och 6 förskoleklasser eleverna är upp till 16 år.
Vi besökte även den privatskola där de flesta av Bonayas barn går.
Lite mer om det vi skulle kalla förskoleklassen, Gunilla var intresserad av hur de arbetade så vi var där större delen av eftermiddagen och fick en bra kontakt med deras lärarinna. Pedagogogiken skiljer sig en hel del från i Sverige, men det får Gunilla utveckla.....
Vi besökte även Namachanja High school där Abdullah går.
oj vad det var roligt och bra att se era bilder.
SvaraRaderaJa undervisning kan verkligen se så annorlunda ut
o blommorna.Wao
Tack för att ni delar med er
Hans Rääf
Tack för det.
SvaraRaderaJag tycker om att fotografera och på denna resan fanns hela tiden massor av härliga motiv, både människor och natur.